Browsing Category

from crafter to artist

from crafter to artist, monthly makers

exhibition and a Monthly Makers surprise

It’s been over a week since the vernissage for the first exhibition of my life, and it still feels surreal. If you don’t know, me and Alicia had an exhibition together in collaboration with an art society in Spånga. I didn’t take a single picture during the actual vernissage, but took a few when we were hanging the creations a few days earlier! So I thought we’d take a look!
20160222_2441
It took a few hours to hang it all, and was harder than I thought it would be. But it turned out great. Though my pictures looked so small all of a sudden, stupid gigantic room! 20160222_2442
We had to decide the order and discussed where to hang what picture and stuff and it was all really fun! 20160222_2443 20160222_2444 20160222_2445 20160222_2446 20160222_2447 20160222_2448
These are the pictures that I chose! So far I’ve sold three of the black roses and the one with flowers and fire beneath the swan! So exciting to sell something! 20160222_2449 20160222_2450
And then there was Alicia’s side of the room, which was just FANTASTIC. She’s such a master. Check out her pictures from the exhibition here.

12784763_10209045134031106_5093941_n
And also, today we’ve launched a new and very exciting thing with Monthly Makers – a new way for you to find creating and creative friends! It’s in Swedish, and it’s happening over at Alicia’s blog. You can go there and comment a little bit about yourself and then just find other people in the comment section to contact! Instructions are in her post, which you can find here. REALLY exciting! If you need more reasons to why this is amazing – here’s a post I wrote a while ago about my creative friendship with Alicia.

Oh and also, I’m leaving the country today to go with my mother to her new apartment in Valencia and I’m going to stay there for two weeks, so I will see you when I get back. <3 I’m so excited about sun and warmth and everything. IIIH.

from crafter to artist, thoughts about creativity

pyssel blir till konst & skapande

En ganska så stor grej har hänt här på bloggen, och jag har inte ens uppmärksammat det. Egentligen är det bara en liten ändring av namnet på en kategori och det kanske är svårt för er alla att förstå hur stor grej det här är för mig, men det ligger flera år av arbete bakom det. Jag har börjat kalla det jag gör för konst.

Det hela började med att jag tillsammans med min upprorsvän Alicia bytte namn på kategorin pyssel till det något diffusa alster & makeri. Förklaringen till detta är egentligen ganska enkel – pyssel är inte ett bra ord för det jag gör. Pyssel är inte ett bra ord för det de allra flesta “pysslare” gör. Det förminskar och förenklar sådant som kan vara ett makalöst hantverk och fantastiska skapelser. Och vet ni vad i princip alla dessa “pysslare” har gemensamt? De är kvinnor eller sysslar med traditionellt kvinnliga uttrycksformer.

Men det är inte så konstigt egentligen, att vägra kvinnligt skapande den heliga etiketten “konst” har en så lång historia att det hade varit svårt att göra något annat, men jag måste ändå gå emot det. För det var just när vi diskuterade detta under mina konstvetenskapstudier som jag insåg exakt hur problematiskt ordet “pyssel” är. Bakom det ligger precis samma processer som resulterat i att broderi och sömnad alltid varit hantverk och inte konst.

Så jag och Alicia bytte tillsammans namn på våra pysselkategorier till alster & makeri, men ingen av oss var redo för konst. Det kändes tungt, stressigt och som att allt jag gjorde borde vara världsomvälvande, men jag har kommit över den dumma idén. På sistone när jag försökt förklara vad jag gör för folk har jag till slut bara sagt “konst” för att jag helt enkelt inte hittade bättre ord, och det har varit okej. Ingen har skjutit mig. Ingen har kallat mig lögnare, så nu ska jag fan ha en kategori med ett vettigt namn.

Konst & skapande – välkommen till min samling.

Pyssel är ett otillräckligt ord. Det förenklar och förminskar. Oavsett nerlagd tid, teknisk förmåga och andra kvaliteter lägger det skapandet på samma nivå som klipp och klistra på dagis.
Pyssel är ett patriarkalt ord. Det förenklar och förminskar kvinnors skapande. Det är inte hantverk, det är aldrig konst, det är pyssel.
Pyssel är ett problematiskt ord. Nu gör jag konst ända in i kaklet.

FATTAR NI HUR LÅNGT JAG HAR KOMMIT?! Gå och lägg dig, Jante, we’ve got a new sheriff in town.


Detta inlägg är alldeles fräckt inspirerat av Alicias eminenta “tre anledningar att sluta använda ordet pyssel”.

Ps. alster & makeri är fortfarande ett utomordentligt alternativ för dig som inte heller vill kalla det du gör för “pyssel” men inte känner dig bekväm med “konst”. Eller hitta på nåt annat! Vi är på jakt efter fler bra ord. Ds.

from crafter to artist, thoughts about creativity

pysselkritik i radio

Alltså okej. Jag hade jordens freak out imorse, för där att jag och i godan ro lyssnade på Morgonpasset i P3, i vilket Hanna Hellquist på sistone pratat en hel del om hur hon pysslat massor och varit så glad. Och på riktigt VARENDA gång hon nämnt ordet har jag velat kontakta dem på alla möjliga vis och förklara för dem att pyssel är ett problematiskt ord, framförallt eftersom att jag vet att Hanna tycker det är viktigt med feminism. Jag skickade in en gång, när någon arg person hade smsat in att hen inte tyckte att pyssel var ett bra ord för att det var en förslappning av språket – “säg vad det är ni gör istället” – vilket såklart mest bara var konstigt, men det resulterade i en lång utläggning om att pyssel visst var ett bra ord. Där rann det liksom över för mig, och jag skrev in ett snabbt sms om mina tankar kring ordet och hur det är en del av det historiska nedvärderandet av kvinnors skapande. Hur kvinnors fantastiska skapande nästintill viftas bort i och med detta ord. Det här smset lästes inte upp, jag vill minnas att jag skickade in det typ tre minuter innan programmet var slut, så chanserna var små men jag ville göra det ändå.

Men så idag då, denna femte november år 2014, hör jag plötsligt hur Hanna börjar läsa upp ett mail. Det är från en Elin, som förklarar att hon hört ett argument ur ett feministiskt perspektiv som talar emot ordet “pyssla”. Hur det är något som används nästan uteslutande för att beskriva sådant som flickor och kvinnor gör, och när kvinnor skapar och formger (och dessutom gör det jäkligt bra), tas denna prestation ned med orden “jag bara pysslar lite”, vilket får det att framstå som något som en inte kan sådär jättebra eller som är särskilt meningsfullt att ägna sig åt. Elin förklarar att till småflickor säger vi att de pysslar, och använder det som ett samlingsbegrepp för massor med olika aktiviteter som de ägnar ÅR åt att lära sig. Det är en mängd olika aktiviteter som en jobbar hårt för att utveckla och bemästra, ändå säger vi “flickor pysslar”. En man som skapat något med händer skulle nog inte i första taget säga att han har pysslat.

Detta läses alltså upp i radio! Fattar ni eller! Och efter följer en diskussion mellan Hanna Hellquist, Martina Thun och Soran Ismail som ju HÅLLER MED om detta och är tacksamma för att de fått upp ögonen för att pyssel kanske inte är ett så bra ord. ALLTSÅ JAG ÄR BLOWN AWAY. Genom inlägg efter inlägg så har det här känts som en så personlig kamp, men nu kändes det så allmängiltigt. Martina höll med, pratade om hur tjejers intressen ständigt sopas bort och inte räknas. Hon känner igen det från världen av dockskåp som hon är en del av, där kvinnorna som skapar ofta framställs som galna crazy cat ladies trots att de skapar fantastiska saker. Soran får världens insikt, och pratar om hur när en tjej sitter och ritar kallar vi det för att hon sitter och pysslar. “Det är ju konst?!” “Behöver vi ett nytt ord eller?!” ALLTSÅ PRECIS VAD VI JU SAGT. Orkar ej.

Soran tackar Elin. Jag tackar Elin. Flippade ut totalt av glädje av detta.
Nu fan kör vi.

Här kan ni lyssna. De pratar om det ungefär fram till låten, fast nämner det även efter. Är så pepp nu.

Min partner in crime har även hon skrivit om detta, ihop med tre anledningar till att sluta säga “pyssel”. Klickklick!

from crafter to artist, thoughts about creativity

när allt förklaras försvinner förundran

Plötsligt idag insåg jag en avgörande skillnad mellan ‘konst’ och ‘pyssel’ som sammanfattar anledningen till mitt avståndstagande.

Tankarna gick återigen tillbaka till den gången jag visade upp mina filtdjur och fick frågan: kan du visa hur man gör såna här? Jag förstår att man undrar, men samtidigt fann jag frågan så absurd. Det var liksom ingen IKEA-möbel som blivit till genom att följa ett antal specifika steg – bakom varje litet djur ligger det fler små mikrobeslut än jag ens kan räkna. Detsamma gäller för mycket annat jag gör, men kanske framförallt så gäller det även för konstverk.

För inte skulle någon väl fråga en konstnär hur de gör? “Om du bara kunde sätta ihop en liten tutorial så att jag kunde göra en likadan, mr Warhol, så vore det jättesnällt.” Nej, knäppt bara ju. När vi klassar något som ‘konst’ tillskriver vi nämligen både process och konstnär ett antal avgörande egenskaper. Det kan handla om begåvning och intuition, en från ovan skänkt förmåga eller någon annan nästintill övernaturlig fallenhet som möjliggör detta unika skapande. Hela processen ses som något mystiskt och magiskt man inte ens kan sätta fingret på. Det går inte att fråga eller förklara hur, för det går knappt ens att sätta ord på.

Annat gäller för ‘pyssel’. Det ger oss ett helt annat förhållningssätt till skaparen, processen är inte magisk eller mystisk och anses vara något som enkelt går att göra till en pedagogisk tutorial. Det är nästan förväntat att skaparen skall förklara hur, och jag känner en otrolig ambivalens inför detta. Jag tycker det är fantastiskt att man delar med sig av tips, tricks och instruktioner, men jag tror det har en del negativa konsekvenser. En skapelse som bryts ned på det viset tappar något, och förlorar möjligheten att bli ett förundransvärt konstverk.

Skapelsen blir till ett förklarat trolleritrick – när allt förklaras försvinner förundran.

Ordet ‘pyssel’, och idén om en lättförklarad och lättåterskapad kreation, riskerar att beröva tinget på magi. Kanske hade det varit konst, om det hade fått chansen. Om någon bara vågat kalla det för konst, om någon bara tillåtit det att vara det magiska mysterium det kunnat vara.
För ord begränsar så otroligt mycket, och ‘pyssel’ är något av en dold bov. Det säger: “Det här är inte märkvärdigare än att någon annan skulle kunna göra något precis likadant. Trots att andra har helt andra erfarenheter, tankar och förmågor kommer de kunna göra det här precis likadant.”
Det ogiltigförklarar eventuella konstnärliga processer, och förminskar det mentala och fysiska arbete som kan ligga bakom ett verk. Det är det här jag vill gå emot. Jag vet att mycket av det jag gjort genom den här bloggens historia har varit just sådant som någon annan kunnat göra precis likadant – jag har till och med uppmuntrat det bitvis, och har inga egentliga problem med det. Små silkespappersblommor anser inte jag ha tillräckligt stor del av mig för att vara något mer än pyssel, men det blev problematiskt när jag klassade allt jag gjorde som pyssel.
Jag lät inte magin få leva vidare, lät inte ‘pysslet’ bli till konstverk och lät inte mig själv bli konstnär. Det kanske tar ett tag att helt ställa om sig, men snart är jag där.

(Dessutom: precis samma berövande av konstnärlig process och magi ser jag när bloggare frågas hur de tar så bra bilder. Fotografi är också konst, och bygger alltså även det mycket på intuition. Det går inte att fråga hur, för egentligen går det inte riktigt att sätta ord på.)